”...du såg hur HERREN, din Gud, bar dig, så som en man bär sin son.” – Femte Moseboken 1:31


Det är underbart att se en stor och stark man som brukar utföra fysiskt tunga jobb, lyfta upp sitt lilla barn. Att se dessa stora, bruna, solbrända händer med grova fingrar försiktigt ta upp den lilla bebisen – kanske tre eller fyra veckor gammal – och bära den lilla tätt intill sitt bröst är en rörande syn. När jag ser det smälter mitt hjärta och jag kommer ihåg hur mycket vår Fader älskar oss. Han sade till israeliterna: ”Jag bär er så som en man bär sin egen son.” Hur är det möjligt att inte förtrösta på en sådan underbar Gud?

Det smärtar Herren när vi ifrågasätter om han är kapabel att ta hand om alla våra problem. Han kan mer än väl ta hand om alla våra behov, och han inte bara bär oss utan beskyddar oss lika helhjärtat som vilken annan förälder som helst.

Vi har två tjurar på gården och besökare är ofta på sin vakt mot dessa ett ton tunga kolosser. Jag säger alltid: ”Oroa er inte för tjurarna, de är harmlösa. Men ser ni kon där borta, med den lilla kalven? Gå helst inte i närheten av en nyfödd kalv, för då kommer modern att anfalla er.” Beskyddarinstinkten hos en förälder gentemot sin nyfödda avkomma är väldigt stark. Herren säger: ”Bär jag inte dig, så som en fader bär sin son?”

Var viss om idag att Herren Jesus Kristus bär dig i sina sårmärkta händer, och han ser till att ingenting händer dig utan hans tillåtelse.