”Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den.” –
Efesierbrevet 5:25


I Johannesevangeliet 15:13 står det: ”Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner.” Det
är vad Gud förväntar sig att vi ska göra för våra fruar. Om några av er som läser boken är unga män (ni
kan bli makar någon dag), så var snälla och notera detta.
Det största misstag vi gör som familjeförsörjare är att vi tillbringar så mycket tid på jobbet att vi
försummar våra hem och familjer. När våra fruar vill tillbringa mer tid med oss, anger vi som skäl (eller
ursäkt) till att vi inte har tid att göra det, att vi arbetar hårt för att ge våra familjer mat och ta hand om
dem. Är det verkligen sant?
Jag kommer ihåg hur jag tillbringade så många timmar ute på åkrarna tidigt i min lantbrukarkarriär. Jag såg
till att grödorna såg helt fantastiska ut, att min boskap – mina nötkreatur och får – var välgödda och rena, att
alla staketen var hårt uppspända, att grindarna var fint målade och att vägen var riktigt jämn. När min kära
fru, Jill, frågade mig: ”När kommer du in? När ska du sluta jobba?” brukade jag försiktigt protestera och
säga: ”Jag gör allt det här för dig och barnen.” Jag ville vara känd som en bra make som tog god hand om
sin familj.
När familjen ville träffa mig mer, fortsatte jag givetvis att insistera på att jag gjorde det för deras skull.
Det krävdes den helige Ande för att sanningen skulle avslöjas för mig. Anledningen till att jag arbetade
så mycket var att jag ville glorifiera mig själv och jag var tvungen att be om förlåtelse för det. ”Vad
hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ?” (Mark 8:36).
Det viktigaste är att sätta Gud först, sedan familjen och sedan affärerna.
Så jobba hårt idag, och som min unge son alltid säger till mig: ”Jobba klokt.” Kom ihåg att vid dagens
slut tillbringa tid med din fru och älska henne.