”Om dagarna var han i templet och undervisade, men på kvällarna gick han ut och övernattade på
det berg som kallas Oljeberget.”– Lukasevangeliet 21:37

Vi måste höra från Gud innan vi blir involverade i den här världens ting. Det är därför den stilla stunden
på morgonen är så livsviktig. Många bönder, särskilt mjölkbonden, kommer att säga att de inte har tid
så tidigt på morgonen. Kära vän, du har inte råd att inte ha tid. Du får gå upp tidigare. Det är i
ensamheten som Gud kan visa dig vart dina steg ska styras idag. Först ensamhet, sedan betjänande.
Ingetdera är nog i sig själv. Det ena berikar det andra. I ensamheten betjänar Gud oss. När vi betjänar,
tjänar vi honom och förstås varandra.
Först kommer berget, sedan betjänandet. Vi måste höra från honom först. Herren har lovat att han skall
lära oss allt, men vi måste också gå ut och praktisera. Det är viktigt att inte fastna i det ena eller andra.
Vi kan inte stanna på berget hela dagen, som Petrus ville när Jesus var på förklaringsberget. Vi
behöver komma tillbaka ner till dalen och ta ett rejält tag, kavla upp ärmarna och smutsa ned händerna.
När vi är trötta går vi tillbaka till berget och får höra mer från Gud. Så fortsätter det ända tills Jesus
kommer och vi får vara med honom i himlen för alltid.
Vässa ditt svärd varje morgon (ditt svärd är Guds ord) och gå sedan ut i världen och gör det Gud har
kallat dig att göra.