”… och bli mina vittnen…i Samarien…” – Apostlagärningarna 1:8d

Samarierna vägrade att ha något med judarna att göra. De betraktades i sin tur av judarna som totalt
underlägsna. Gud säger till oss att gå till de föga älskvärda och förmedla evangeliet till dem som vi
vanligtvis inte skulle umgås med.
En av höjdpunkterna i mitt liv var när jag för första gången fick leda en människa till Jesus Kristus. Jag
spelade Polo Cross (som sker på cykel istället för till häst), min match var slut och jag stod bakom
skranket och tittade på en annan match. Jag tror att jag hade känt Herren Jesus Kristus i några veckor,
men Herren hade gjort ett sådant avtryck i mitt liv att mitt ansikte måste ha lyst av Guds härlighet.
Mannen som stod bredvid mig frågade: ”Vad har hänt med dig?” Jag svarade: ”Jag har gett mitt liv till
Jesus och blivit kristen.” Jag förväntade mig tillrättavisande ord och skratt eftersom han, precis som jag,
var en tuff lantis. Han blev blek och sade till mig: ”Angus, jag kommer till dig i morgon eftermiddag, för
jag vill ha det du har.”
Jannie kom punktligt till min gård nästa dag. Vi tog min lilla lastbil och åkte ned till den ”gröna
katedralen” – majsfälten. Jag tog med ett litet häfte, ”De fyra andliga lagarna”, för jag hade ingen aning
om hur jag skulle leda honom till Jesus. Jag var nyfrälst och visste inte ens hur jag skulle be
frälsningsbönen. Vi gick igenom de fyra andliga lagarna, en i taget. Vi skrattade och grät tillsammans
när Jannie tog emot Jesus Kristus som sin Herre och Frälsare. En kort tid därefter var han inblandad i
en bilolycka och han gick hem för att vara med Jesus.
Ta varje tillfälle att predika evangeliet.