”Om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser,
och han skall få den.” – Jakobs brev 1:5

Visdom kommer från Gud. Människors visdom är dårskap i Guds ögon och, som en premiärminister i
Storbritannien, Lloyd George, sade: ”Utbildning utan Gud ger farliga hjärnor.”
Vi behöver desperat Guds visdom i dessa sista dagar. Herren har redan gjort upp sina planer och han
berättar för oss vad vi ska göra – om vi frågar honom. Hans tankar är långt högre än våra och i Guds
räkning blir två plus två lika med sju. Han säger tydligt i sitt Ord att om vi brister i visdom skall han ge
den till oss, inte återhållsamt utan villigt – i rikligt mått.
Som ung jobbade jag med lantbruk i Zambia, Centralafrika. Senare flyttade jag till KwaZulu-Natal i
Sydafrika. Det var annat odlingsklimat, andra insekter, andra förbryllande vädermönster, så jag gick till
mina grannar och bad om hjälp. Jag berättade aldrig vad jag kunde om lantbruk, utan höll tyst,
plockade ut russinen ur kakan och tackade dem. De lärde mig mycket och jag kunde bli en
framgångsrik lantbrukare. Det gör mig inte smart. Det betyder bara att jag lyssnade noga till råden jag
fick av erfarna bönder. Varför är människor så ovilliga att be Gud om visdom?
Det finns en sorglig historia i Bibeln om en ung härskare, som när hans fader dog genast avskedade alla
gamla rådgivare och ersatte dem med sina unga vänner. De gav honom dåliga råd och det slutade i
katastrof. Folket reste sig mot honom och stenade hans representant till döds när han kom för att samla in
skatten. Han följde aldrig råden från sin faders äldre anställda och resultatet blev att han fick betala det
yttersta priset.
Tar vi emot Guds råd? Allt vi behöver göra är att fråga efter det, och han lovar att villigt ge det till oss.